Louise Hoffsten, 60, har levt med MS i 30 år. Nu har hon tvingats sluta med bromsmedicinen – och sjukdomen blir allt värre.
– Jag har svårt att röra mig, berättar hon för Hänt.

Det har gått trettio år sedan den folkkära sångerskan Louise Hoffsten, 60, diagnosticerades med den kroniska nervsjukdomen multipel skleros, MS.

Trots den utmanande diagnosen har artisten inte låtit sjukdomen hindra henne från att leva och arbeta – utan ser positivt på tillvaron.

Just nu är hon aktuell med den nygamla låten You don’t know what love is och kommer under sommaren ge ut flera, tidigare förlorade, låtar som spelades in för närmare 20 år sedan.

– De här inspelningarna har varit försvunna väldigt länge men nu hade de kommit tillbaka och jag lyssnade på det och tyckte att fan det här är ju bra, berättar Louise för Hänt.

Under sommaren har hon dessutom ett schema fullpackat med konserter – och hon låter sig inte hindras av sin MS.
Sjukdomen allt sämre – bromsmedicinen hjälper inte

De senaste åren har sjukdomen blivit allt värre och de bromsmediciner hon tidigare åt har hon fått sluta med.

– Jag har kommit upp i den åldern att bromsmediciner inte hjälper längre, utan det är mer att jag bara långsamt blir sämre, jag har svårt att röra mig och sådana saker. Men jag har börjat med en ny medicin som hjälper lite grann. Men det är det att träna och sköta sig, det är det som gäller.

Har du märkt någon stor skillnad sen du slutade med bromsmedicinerna?

– Ja, svarar Louise.

Hur märks det?

– Jag har jättesvårt att gå och balansen och så.

Louise Hoffsten: ”tycker att jag har ett bra liv”

Louise har tidigare berättat för Hänt att hennes sjukdom är så långt gången att hon numera inte längre kan gå utan tvingas använda sig av rullstol och andra hjälpmedel.

Men trots att sjukdomen påverkar henne allt mer vill hon inte låta den hindra henne från att leva.

– Jag tycker att jag har ett bra liv. Så att jag känner ännu mer att jag vill njuta av livet, medan man har det och inse att det är väldigt viktigt, säger hon och fortsätter:

– Jag känner att jag måste titta på vad jag har istället, och jag har väldigt mycket bra saker i mitt liv som jag värdesätter.