Under tisdagsförmiddagen släppte hovet sin årliga verksamhetsberättelse – där man redogjorde för det kungliga 2025.
Tycker du det var krångligt att hänga med? Svensk Damtidning har sammanställt alla smaskiga detaljer – allt ifrån hovets skräck för en ny Louvren-kupp, renoveringen av lyxvåningen på slottet och panikdraget kring kungen.
- Hovets pengakris – vädjar om hjälp
Det är hovets sprillans nya riksmarsalk Jan Björklund som tar till orda i rapporten – och hans vädjan kommer tidigt: hovets ekonomi är ansträngd. Han beskriver bakgrunden till det med minskade besökare på de kungliga slotten, att man växlat upp säkerheten och att vårda kulturarvet. Det här är också saker som kommer fortsätta vara dyra insatser framöver.
Jan Björklund är hovets nya stora boss.Henrik Montgomery/TT
Nu vädjar man alltså om mer pengar till hovet från staten, och berättar att man redan gjort insatser för att få pengarna att räcka:
“Ett besparings- och nedskärningsprogram har satts in för att undvika underskott. Men det betyder även att flera angelägna aktiviteter och verksamheter inte genomförs.”
Jan Björklund lyfter också vikten av att underhålla de kulturhistoriska samlingarna som finns i kungahusets ägor – och varnar för att det annars kan få förödande konsekvenser. Och även detta kräver mer pengar:
“Det tillfälliga anslag som hovet erhöll 2025 under en treårsperiod behöver permanentas för att inte underhållsskulden åter ska börja öka.”
- Så mycket kostade “prinsessan Estelles” nya hus
När prinsessan Estelle var sju år gammal drog kronprinsessparet igång Prinsessan Estelles Kulturstiftelse (PREK). Den har för syfte att främja kulturverksamhet i Sverige, och man har bland annat en skulpturpark ute på Djurgården, som är helt gratis att besöka och öppen dygnet runt året om.
Varje år blir parken större, och ett nytt konstverk presenteras till samlingen. I början av juni invigdes officiellt det sjunde verket, signerat Cristina Iglesias.
Och 2025 växlade stiftelsen upp ytterligare. I fjol började man bygga på ett hus ute på Djurgården, i anslutning till parken.
– Huset markerar början på ett nytt och spännande kapitel för oss, sa verksamhetschef Sara Sandström i ett pressmeddelande då.
Det är arkitektritat av hyllade Thomas Sandell, och byggt helt i trä för att smälta in i omgivningen. Nu står huset klart och inflyttningsredo, och i verksamhetsberättelsen avslöjas det också vad notan gick på: 16 426 000 kronor.
Huset betalades av Kungliga Djurgårdens förvaltning, som sedan fakturerade PREKS, och man beskriver det som en del i den positiva ökningen av intäkter för KDF.
Prinsessan Estelles Kulturstiftelses nya hus.Johan Söderlund/Svensk Damtidning
- Kungen och drottningen har renoverat gästrummet
Stockholms glammigaste hotell? Ja, om du är influgen kunglighet kan det vara så att du checkar in på Kungliga slottet i Stockholm. Här finns nämligen hemliga rum där kungligheter och andra högnivågäster får bo under statsbesök eller andra officiella resor till Sverige.
Och nu kommer gästerna få en lite mer behaglig vistelse, när våningen rustats upp, avslöjas det i rapporten. Förutom att man fortsatt renovera fasaderna vid slottet, lade man alltså lite extra krut på dessa fyra rum:
“Stora gästvåningen med fyra rum i fil, som bland annat utnyttjas av gäster vid statsbesök och andra officiella besök, har renoverats och moderniserats.” står det i verksamhetsberättelsen.
Nu blir hedersgästernas övernattningar ännu tjusigare.TRONS
- Så många fick nobben av kungen
Kungafamiljen jobbar mycket runt om i Sverige och på de olika slotten – att representera och visa upp sig är ju en av deras allra viktigaste arbetsuppgifter. Men det är fler som vill ha kunglig glans än vad det räcker till alla, speciellt ute i landet.
I verksamhetsberättelsen framkommer det att man fick drygt 1800 förfrågningar om kungligt deltagande – och att 952 stycken genomfördes, på slottet, runt om i Sverige och utomlands. Men även här lyfts pengakrisen som ett problem. I det här fallet innebar det att kungligheterna fick hålla sig hemma mer:
“Bristande resurser innebär att det kungliga deltagandet i olika aktiviteter blir mer stockholmscentrerat, samtidigt som efterfrågan finns i hela landet.”
5. Stöldkuppen i Paris skrämde hovet
I mitten av oktober i fjol tapetserade den ofattbara juvelkuppen mot Louvren i Paris löpsedlarna. Maskerade tjuvar lyckades roffa åt sig historiska och kungliga smycken till ett värde av 960 miljoner kronor från konstmuseet – på bara sju minuter.
Den här lyftkranen använde rånarna för att ta sig in i Louvren.DIMITAR DILKOFF
Det här har fått det svenska hovet att se över sina egna säkerhetsrutiner lite extra. Den kungliga samlingen rymmer ju bland annat konst, smycken och ädelstenar som är närmast ovärderliga – eller som hovet själva skriver:
“Det samlade ekonomiska värdet av dessa samlingar har aldrig beräknats, men det kan uppskattas till åtskilliga miljarder kronor.”
Man skriver att kuppen i Paris påminde om hur sårbara konstsamlingarna är, och att man nu vill stärka säkerheten kring dem – som en direkt följd av Louvren-stölderna:
“Säkerheten kring våra kungliga kulturhistoriska samlingar måste ökas. Hovet avser att inleda en ”Louvrensäkring” av samlingarna.”
- Säkerhet, säkerhet, och mer säkerhet
Ett av de mest återkommande ämnena i verksamhetsberättelsen är just säkerheten. Det är en av sakerna som kostar hovet allra mest, och man uppger att säkerhetskostnaderna har ökat kraftigt under 2000-talet.
“Det allvarliga säkerhetspolitiska läget kräver fortsatt stora säkerhöjande insatser vid de kungliga slotten.” skriver man.
Det handlar både om fysisk bevakning kring slotten som växlas upp, men man bygger också ut sina övervakningssystem och vidareutbildar skyddsvakter och anställda för att förhindra sabotage, stöld och skadegörelse.
Man skriver rakt ut att man vill höja säkerheten kring kungen:
“Det avspeglar ett omvärldsläge med ökat hot om våld, terrorism, internationella spänningar och krig. Det är angeläget att ytterligare höja säkerhetsnivån kring Statschefen, Kungahuset och dess verksamhet.”
7. Färre vill besöka slotten – förlorade 200 miljoner
Det råder en negativ trend kring besöken till de olika kungliga besöksmålen – och det hänger allra främst på turisterna.
Besöksintäkter en stor inkomstkälla för hovet, men den är svår att styra och man beskriver de som “mycket volatila”. I rapporten skriver man att 85% av de som besöker Stockholms Slott under högsäsong är utländska turister, och att dessa har minskat.
Den stora smällen kom under pandemin, när resandet minskade kraftigt. Under tre år förlorade man 200 miljoner kronor, bara på uteblivna besöksintäkter. Då fick man ett tillfälligt anslag på 108 miljoner kronor, men pengarna räckte inte till och medan Hovstaten fick ta lån gjorde Slottsstaten stora förluster. Och ännu har man inte repat sig:
“Lånen är ännu inte återbetalda och kapitalet är inte återställt.”
Ja, de tunga pandemiåren gör sig forfarande påminda, och man är inte tillbaka på de besökssiffror man vant sig med innan pandemin.
“2025 var besökarna 13 procent färre än 2019. Huvudorsaken är färre utländska besökare till följd av krig och inflation. Om antalet besökare idag hade varit detsamma som 2019 hade hovets intäkter årligen varit uppemot 30 miljoner kronor högre.”
