Kristin Kaspersen kan tacka föräldrarna för den fina relationen till Stockholms skärgård. Hon växte upp med sin pappa på en ö i Oslofjorden och mamma Barbro ”Lill-Babs” Svensson i Saltsjöbaden, vilket gjort att skärgården blivit en hemmakär plats.

I höstas hade Kristin bestämt sig för att omfamna den fina relationen. Hon köpte en egen tomt i Stockholms skärgård, sålde lyxlägenheten i centrala Stockholm och packade väskorna för att sig an ett helt nytt äventyr.
”Jag hade så länge drömt om att ha en egen plats med min familj och det i skärgården. Jag har ett starkt behov av närheten till naturen och stillhet. Likväl som jag älskar vår vackra huvudstad. När jag och några tjejkompisar firade en av mina närmaste vänner som fyllt 60 år kom vi överens om ‘Vi har inte tid att säga nej till roliga saker. Vi säger ja!’”, skriver Kristin Kaspersen i ett mejl till Svensk Damtidning.
Fina orden: ”För min familj”
Strax efter firande fyllde Kristin 56 år. Hon bestämde sig då för att det var dags för något nytt i livet. Hon sa ”ja” till sin stora dröm och tog sats mot ett liv full av skog, natur och hav.
Men drömmen hade aldrig kunnat genomföras utan pappa Kjell och mamma ”Lill-Babs” – det var ju föräldrarna som en gång tiden sett till så att Kristin blivit kär i skärgården.
”Det har också med att göra att mamma inte är kvar längre och min pappa blev allt sämre. Jag ville skapa en ny plats för min familj och vänner att samlas”, skriver hon.
Kristins modiga beslut
Kristin har dock inte lämnat livet i stan helt och bor där halvtid. Däremot är skärgården numer hennes bas och lyxlägenheten i stan har bytts ut mot ett rivningskontrakt.
Hon är glad att hon äntligen vågade ta steget.
”Jag har nog tänkt på det här längre än vad jag själv förstått så det mognade. Så till slut blev det en självklarhet “Vad väntar jag på?”. Då var det bara att köra och nu när jag är mitt upp i det så är det precis som det ska vara. Många säger jag är modig, jag har tyckt det själv om andra som gjort det, men idag känns det inte modigt, bara så självklart och så så härligt”.